För att vara lite positiv, som ganska bra stämmer överens med hur jag känner mig för tillfället ska jag ge er en ny, mer positiv bild av hur man kan tolka ett visst ordspråk: ”Allt är inte guld som glimmar”. Detta brukar generellt sett tolkas som ”Allt är inte vad det ser ut att vara” vilket, enligt vad jag har lärt mig syftar  på att man måste vara försiktig i livet och inte bara acceptera, utan vara kritisk och misstänksam (inte överdrivet dock) då det man trodde var på ett sett senare kan visa sig vara på ett annat, vilket kan vara negativt.

Min tolkning av uttrycket är då att ”allt som glimmar är inte guld”, med vilket jag vill mena att något inte behöver vara perfekt, eller vara bäst (guld), för att bra eller fantastiskt (glimma).　Iochförsig anser jag att ”perfekt” är ett ganska kluvet uttryck, då det i hög grad beror på betraktaren. Dessutom Är oftast det ”perfekta” utan några skavanker oftast inte perfekt i längden, då man kan tröttna eller bli uttråkad av dess ”perfekthet” eller byta åsikt om vad som är perfekt. För mig skulle något perfekt inte vara ”perfekt” då fel och brister kan få mig att uppskatta det som är bra desto mer, eller helt enkelt så är något perfekt därför att jag inte låter min hängivenhet hindras av det som är negativt.

För att avsluta vill jag säga att positivitet är undeskattat av många i dagens negativa samhälle, med svält, krig, fattigdom, sjukdomar, allt för rika människor i kontrast mot den fattiga massan, överätande människor i kontrast till de svältande mm. Om man drunknar i negativitet sprids sorgen och tvärt om sprids glädjen om man är positiv. Som jag länge har ansett: De som mår dåligt eller är i en negativ situation varken mår eller får det bättre ifall andra också får det sämre eller mår dåligt, och ifall vi arbetar för välmående och glädje där vi kan blir det lättare för att det ska spridas dit där det behövs som mest.

冬鳥